Det sista året (efter sista operationen) så började jag samla på mig betydligt mer vätska än tidigare. Dvs klaffoperationen fick mig att bli mkt sjukare när jag egentligen skulle blivit bättre. Ganska snart fick läkarna 7-dubbla mina doser av vätskedrivande medicin, men detta var inte nog för att skapa balans. Tabletterna slutade verka på mig, man gick då över till intravenös behandling med vätskedrivande vilket skulle ge bra skjuts på vattnet. Inte heller detta funkade särskilt länge. Jag fick komma ner till Lunds lasarett, där konstaterade dem att jag hade 15-20 liter för mkt i vävnaderna i kroppen. Jag vägde då 102 kg, efter några dagars behandling med hästdoser av vätskedrivande hände fortfarande inte mkt. Jag pinkade bara mindre och mindre. Dagen därpå kom Dr Kornhall som föreslog att jag skulle operera in en slang i magen (in till bukhinnan) för att kunna påbörja peritonealdialys (påsdialys). Jag hade ju inte mkt att välja på, jag kom ju inte ens ur sjukhussängen pga den kondition jag var i. Detta hjälpte faktiskt till slut även om det var mkt att hålla reda på i början och tog mkt av den fritid som jag tidigare haft. Väl hemma i Kalmar fick jag möjlighet att prova APD (Automatisk Peritoneal Dialys), detta var ännu bättre för man har en maskin som gör påsbytena automatiskt på natten när jag sover. Kruxet är att den måste köra nonstop i 12 h för att rena hela min kropp. Och inte minst för denna ska kunna dra ur så mkt vatten som möjligt. Problemet är att den drar 2-3 liter vätska per natt så man är inte liiiite törstig på morgonen, ibland vaknar jag mitt i natten och då känns munnen som en öken.
Nog om det, är det någon som kan tipsa mig om hur man ska tackla vätskeproblematiken? Jag behöver verkligen all hjälp jag kan få !
Chansen finns ju oxå att dom ringer när som helst ang. nytt hjärta, är jag då för övervätskad så kommer de troligen inte våga operera mig. Och då går man miste om det ev. nya hjärtat...
Från början hade jag inte dialysen för att njurarna var dåliga utan för att få bort vätskan i vävnaderna, sedan vätskedrivande medicin slutade verka på mig. Nu verkar det tyvärr som om njurarna är helt utslagna på mig, dom kastar tydligen in handduken och blir lata när dialysen tar över deras gamla jobb.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar